tag:blogger.com,1999:blog-5405622672992718816.post6824757478926858974..comments2023-10-29T08:29:37.749+01:00Comments on Jag stryper katten: andasMoihttp://www.blogger.com/profile/11001561697547327874noreply@blogger.comBlogger5125tag:blogger.com,1999:blog-5405622672992718816.post-72789206408605149342012-04-11T14:15:57.149+02:002012-04-11T14:15:57.149+02:00EmmaK
Fint att du har hittat hit! Jag har lugnat ...EmmaK<br /><br />Fint att du har hittat hit! Jag har lugnat mig lite nu vad gäller bälte och även cytostatikan. Pappas onkologsköterska förklarade allt fint för mamma och det kändes bra.<br /><br />B - det har varit skönt att träffa mamman och pappan, tungt men skönt.<br /><br />Yvonde, jag tänker på dig med ska du veta. Ofta!<br /><br />Detta med att träffa bebisen känns ändå lite verkligare nu och visst har du rätt om att man kan hålla en person levande utan att denne faktiskt lever. Jag har inte träffat min farmor och knappt min farfar men jag trodde ända till jag var ganska gammal att jag hade det just för att det pratades om dem så målande.<br /><br />Uma, det gjorde jag inte. Jag kom inte iväg till havet men oron dämpades ändå eftersom vi spenderade tre dagar i rad på spec-mvc - oh joy ;)moihttp://jagstyperkatten.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5405622672992718816.post-30302915604888740802012-04-11T10:13:35.549+02:002012-04-11T10:13:35.549+02:00Jag hoppas att ni kom iväg till havet och att allt...Jag hoppas att ni kom iväg till havet och att allt känns lite bättre nu. Måste vara oerhört tungt att brottas med så mycket olika känslor och tanker. KramUmahttps://www.blogger.com/profile/03279696731824083934noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5405622672992718816.post-14779877162345703782012-04-01T21:13:30.694+02:002012-04-01T21:13:30.694+02:00Åh kämpigt. :( oro är alltid befogad tycker jag. o...Åh kämpigt. :( oro är alltid befogad tycker jag. oro sitter ju inte i intellektet liksom. Ofta så veeet man ju att det är antagligen ingen fara, men hjärtat hajjar inte. <br />Jag hoppas verkligen din pappa får träffa ert barn, för hans skull men också för din. Och barnet? Min farfar dog 2 månader innan jag föddes, han var väldigt levande ändå. Många berättelser, och några bilder. <br /><br />Hoppas det inte blir värre med foglossningen, det är verkligen vidrigt, och jag förstår att du mår jättedåligt psykiskt av det. <br /><br />Du ska veta att jag tänker på er jätteofta, och föler alla inlägg. Nu är det inte så lång tid kvar. Stor kram!Yevondehttps://www.blogger.com/profile/16623534556238739319noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5405622672992718816.post-91132474213807699922012-04-01T10:20:48.413+02:002012-04-01T10:20:48.413+02:00Usch vad du har det kämpigt mitt i att försöka nju...Usch vad du har det kämpigt mitt i att försöka njuta.<br />Och också hormoner som spelar en ett spratt .<br />Försök att hitta avkoppling,en bra bok,börja sticka ,måla kanske.Och jag tror faktiskt att du behöver träffa din pappa.<br />Många styrekekramar/BAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5405622672992718816.post-55080957767323806242012-04-01T07:08:47.849+02:002012-04-01T07:08:47.849+02:00Började följa dig igår och när jag läste om din or...Började följa dig igår och när jag läste om din oro tycker jag inte att det är löjligt alls. Hade också foglossning och använde bälte. Tyckte det kändes väldigt olustigt med tanke på barnet, ffa när jag satte mig ner så då öppnade jag det. Och då ska du veta att jag jobbar som sjukgymnast(!) och "borde veta bättre". Oron för sitt ofödda barn följer ingen logik tyvärr men man ska inte behöva kännas sig löjlig för det. Du är inte ensam!<br />Att sedan vara i den situation du är i gör inte saken bättre. Min bror svävade mellan liv och död under mina sista två månader som gravid under första graviditeten och det satte sina spår. Man fungerar inte normalt under sån press och det kan ingen heller begära!<br />Vad gäller cytostatikan så tror jag vem som helst hade kunnat bli orolig för det. Har inte erfarenhet av det själv men en nära vän till mig jobbar som usk på onkologavd och när hon vart gravid jobbade hon där i stort sett som vanligt. Fanns vissa arbetsuppgifter hon inte fick utföra men i övrigt menade dom att det blev så låga doser för omgivningen att det inte skulle påverka. Och inga studier har visat på nåt heller. Hoppas att det kanske kan lugna dig lite iaf...emmakhttps://www.blogger.com/profile/11619451964496632198noreply@blogger.com