beslutsångest.

Jag är inte alltid överdrivet förtjust i att behöva fatta de där stora besluten. Ibland är det plättlätt. Det sitter i maggropen hur man vill och hur man måste, man bara vet och gör som man bara kan. Men oftast fladdrar frågetecknen som fjärilar och om de landar för ett ögonblick tolkar jag det som att dagens tankar är de rätta, att det är så det måste bli. Senare på kvällen fladdrar de fjärillarna lika vildsint igen och den tidigare beslutsamheten är borta.

När jag var tonnåring tänkte jag att det skulle bli lättare när jag blev äldre, nu tänker jag att det var lättare då när besluten inte var så stora. Fast jag vet inte, kanske är det lättare nu. Inget beslut är oåterkalleligt och jag vet att faktiskt det mesta ordnar sig till slut även om man inte tror det från början.

Läs även andra bloggares åsikter om jag, funderingar, verklighet, vardag,

Bon Iver

Kanske är det så att Bon Iver tilltalar den storögda tonåringen som fortfarande lever kvar i mig. Den som ligger i sängen med fötterna upp mot väggen och som lyssnar på texter framför allt.

Eller så är det så att Bon Iver spelar på mina melankoliska strängar, de som vibrerar av singer songwriters som har förmågan att låta det minsta intelligenta och som egentligen spelas av de som har fina uggleglasögon.

Eller så är det så att jag lyssnar på Bon Iver för att jag gillar känslan av att känna mig nyförälskad och för att jag längtar efter M som snart är hemma och för att jag ska förföra honom redan när han är i hallen, bara för kärleks skull liksom.

So this is good bye

Nej, jag ångrade mig. Jag slutar helt i stället. Detta fyller inte sin funktion längre alls. Jag påbörjade det här när jag var ledsen och eländig. Nu är jag definitivt inte ledsen och inte så värst eländig heller.

Skriver gör jag ändå på annat håll och det går an att ta del av det också kanske, samma sak då, maila mig om du är intresserad.

Annars är detta slut nu, jag ska inte säga för alltid, men för nu i alla fall.

tack till er som läst och kommenterat.

Nu lägger jag Smul på hyllan och är bara jag, ett tag.

eventuell flytt

Om jag skulle ha flyttat och man skulle vilja läsa så går det bra att skicka ett mail så att jag kan tala om adressen, mailadressen finns till höger.

Once - again

Jag förbannar mig själv att jag inte såg den på bio. Once.

Precis så vacker och bra och underbar som en film kan vara är den och jag fånler och känner mig alldeles förälskad. Fjantigt. Men Once...

Läs även andra bloggares åsikter om film, musik, musiktips, kärlek,

Neko Case för fan

Det är konstigt hur man vissa kvällar vet precis vad man vill lyssna på och att just inget annat duger. I kväll är jag trött efter middag med en ganska nyfunnen vän, och en slitig dag på jobbet. Så i kväll duger bara Neko Case. Snuskigt bra om du frågar mig.

jo så atte.. om någon som tycker om mig vill ge mig en skiva, är den senaste (alltså inte med den här låten) högst på önskelistan just nu.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, tankar, vänner, vardag, verklighet, jag,

Kanske

Jag är liksom mitt i mellan just nu bara. Jag vet inte hur jag ska göra med något och jag vet inte hur det ser ut framöver.

Mitt liv är bra. Jag har fått försiktiga mail där folk har frågat om det är slut mellan mig och M och nej! Absolut inte! Vi har det riktigt bra. Allt jag skriver handlar inte om mig direkt så där, ibland är jag indirekt antar jag. Kanske skriver jag det jag tänker, kanske ser jag saker omkring mig som jag komenterar, kanske är det saker jag funderat på tidigare och lyfter först nu.

Det blir väl så när man skriver för ingen särskild, för sig själv egentligen och plötsligt inser man att systrar och bröder till vänner läser, och bekantas bekanta och så funderar man på vad man vill att de ska veta om en egentligen. Eller, det kanske är okej att de vet, men det känns inte lika okej att de låtsas som att de inte vet. Ni kanske jag borde skriva förresten. Jag vet inte riktigt hur jag känner kring det här. Och därför har jag väl inte skrivit så mycket heller, medan jag har funderat.

Kanske är det så att man inte behöver skriva så mycket när det känns okej, bra liksom, trots att inget särskillt hänt egentligen.

Läs även andra bloggares åsikter om iaktagelser, funderingar, jag, vardag, verklighet,

Det är konstigt med kärleken

Det är konstigt med kärleken, att samma magkänsla som man i början upplever som så positiv och förtrollande, kan i slutet verka så förlamande och förtryckande.

Det är konstigt hur man så lätt kan släppa det man haft i sitt liv näsan helt och hållet för att gå upp i ett nytt med någon annan, ibland skärper man till sig, ibland inte.

Det är konstigt att vänner man haft som betytt så mycket, betyder så lite när man träffat någon.

Det är konstigt med kärleken att det man förut tyckt varit så viktigt, nu inte betyder något, att man till och med ibland byter politisk uppfattning och ruckar på principer både till höger och vänster.

Och det är konstigt hur allt det där nästan alltid hoppar upp och slår till en i bakhuvudet förr eller senare.

Läs även andra bloggares åsikter om konstigt, kärlek, relationer,

M my love

Jag har en fantastisk person i mitt liv, M! Jag behövde en överraskning i livet just nu, en riktigt bra en och det fick jag! Den kanske bästa för mig även fast det inte riktigt är säsong. Jag älskar dem, och mina är lackröda och fina. Imorgon smäller det, även fast det inte är fint väder. Håll tummarna.

Läs även andra bloggares åsikter om M, kärlek, oro, prylar,

Fyra veckor är för lite!

Läs även andra bloggares åsikter om semester, verklighet, trams, foto, jag,