Jag står med frukostmackan i handen och kikar på himlen. Jag inser att dagen kan komma att bli fantastisk, det kan hända att det blir den bästa sommardagen i dag kanske, när jag bara har helgen kvar innan det är dags att jobba igen.
Jag har min kärlek i cykelförrådet och jag ska definitivt ta en sväng framåt dagen. Har inte precis funderat ut vart jag ska ännu, men det löser sig. Jag kan vara planlös jag har en bra cykelkarta och gott om tid.
Det känns lite tråkigt bara att jag får vara planlös ensam. Vännerna som finns är inte här och i deras liv ingår inte resor hit till mig så ofta utan de träffas gärna om jag åker "hem", till barndomsstaden, till föräldrarna och har tid över. Jag har inte varit "hemma" på ett tag nu, sedan i julas. Några av vännerna träffade jag sist för ett år sedan.
Jag har bjudit upp dem hit nu i sommar. De kom inte, ingen nappar på mina förslag inte systrarna heller, eller föräldrarna, jo mamman.. De vill att jag ska komma dit, de vill för allt i världen inte hit, men det här är mitt hem nu. Jag ville bara visa dem det en gång. Min balkong, min katt, mitt hem.
...................................................................................................................
foto: skeppshult.se
Andra bloggar om: funderingar, jag, tankar, verklighet,
4 kommentarer:
Ah, fin cykel du har. Min är på lagning. Deppigt värre.
åh ja då kan du ju inte cykla! Och tack jag tycker om den som sagt, mycket!
jag har också cyklat. Första gången på länge, men klart nice.
det är trevligare än man tror att cykla, det är det man märker när man inte gjort det på länge.
Skicka en kommentar