Naturligtvis heter jag inte smul, och M heter något mer utförligt och bråkkatten heter...
Men det är så det får vara just nu. Jag vill faktiskt skriva det här som jag skriver har jag kommit fram till. Det hjälper mig lite grand att få skriva det jag tänker och det är ibland ganska roligt att ha något att pyssla med även om det kan tyckas ack så fånigt för de som inte vet vad en blogg är knappt och förresten för de som vet vad det är också.
Det jag inte vill, är att bli förknippad med mig. Jag har med flit valt bort att skriva ut ord som gör att det skulle kunna gå att googla sig till den här bloggen och just förknippa den med mig. Alltså skriver jag heller inte ut var jag jobbar, vilka jag jobbar med, eller ens vad jag jobbar med. Man kan nog lista ut det ändå om man läser mellan raderna och pusslar ihop ett eller två inlägg.
Det är lite tråkigt att inte kunna skriva om jobbet ibland. Jag gillar det, det händer intressanta och roliga saker och dagarna är egentligen innehållsrika nog för att kunna fylla en helt egen blogg men jag har tystnadsplikt. En del av händelserna skulle man säkert kunna härleda till just mig eller min arbetsplats, förutsatt att man känner igen händelsen jag beskrev, men det räcker. Kan någon det kan jag bli åtalad och det är det inte värt helt enkelt.
Så just nu får det vara så här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar