soffpotatis

Det är tungt men jag måste göra något åt den där soffpotatisen som man hittar liggandes mest överallt här hemma. Helst av allt skulle jag sparka ut henne på en jävla löprunda men jag misstänker att hon skulle dö på kuppen. M kanske skulle klara det med lite lock och pock men inte jag.

Däremot har jag planerat att lägga hennes träningskort på lite väl valda ställen för att pika henne att gå på gym några gånger varje vecka. Jag hoppas att det funkar...

Läs även andra bloggares åsikter om trams, träning, jag,

dygnsrytm

Det är sent. Jag borde sova men vi har vänt på dygnet, frukosten intogs i morse vid lunch. Just nu borstar jag tänderna och funderar lite på nästa resa. Jag vet inte säkert än med vem, vart eller när, bara att! Det känns fint ändå att det blir.

För ett tag sedan upptäckte jag Scouting for Girls. Hörlurarna i skivbutiken var alldeles för stora och jag fick hålla fast dem mot öronen för att kunna höra något överhuvudtaget, men jag tror att jag gillade dem. Scouting for Girls alltså, inte lurarna.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, musiktips, funderingar,

Hemlängtan

Jag har inte varit borta så värst många dagar men jag börjar längta hem. Jag bor inte här längre, jag hör inte hit riktigt och jag känner det mer och mer för varje gång. Det är som att jag är gäst och tillfällig besökare i mitt förflutna och hur det än är så är det ofta ganska skönt att det är förflutna är förflutet så att säga..

Många av vännerna finns här förstås. Men när man inte ses så ofta är det inte alltid så mycket som finns att säga. och det beror lite på. Just nu är det mest prat om villapriser och ortens har jag inte så mycket att tycka något om inser jag. De är normala antar jag om jag jämför med stadens.

Fina M jobbar om nätterna, och jag känner mig fånig som längtar så vansinnigt mycket efter någon jag bor med varje dag, men jag gör det. Längtar efter kramarna och kärleksviskningarna och tramset som finns mellan oss under lakanet om kvällarna. Och efter luddmjuka katter, som trampar och vill ligga mellan matte och husse under täcket, den lille vill ligga sked bredvid,

söderut

Imorgon bitti åker jag till mamman och pappan en sväng. Det blir bra. De har trädgård och jag kommer att sitta på kökstrappan och äta frukost med mamman många morgnar. En morgon spenderar jag nog hos systern vid poolkanten.

Jag unnar mig nya böcker vid varje tågresa, imorgon vet jag inte vad jag köper, det vet jag aldrig innan. Jag köper minst två. Det är lite lyxigt men imorgon funderar jag på att köpa en till min ipod. Men jag har fortfarande inte riktigt klarat av att lyssna på böcker i den. Jag läser för snabbt och har svårt att vänta på att orden ska komma när jag lyssnar. Konstigt så minns jag inte att det var när jag var liten.

Läs även andra bloggares åsikter om jag, resa, böcker, funderingar,

under bart?

Okej ett litet tips.

Att tala om för sin partner att man inte har på sig underkläder när man är i mataffären, kan få mycket oanade konsekvenser.

Läs även andra bloggares åsikter om konstigt, jag,

Tom Waits och Jag

Ni vet hur det är när man längtar efter något, så där galet mycket att man faktiskt inte vet hur man ska stå ut. Man suckar och stönar, tittar på klockan, planerar hur det kommer att bli och funderar över detaljer som skulle kunna inträffa. Det kokar inombords och man får darr i benen när det närmar sig.

Så kände vi 2004 när vi skulle se Tom Waits i Amsterdam. Vi väntade bara, och gick. Men det var fint då 2004, och M fick kissa bredvid Ed Harcourt. Jag frågade inte frågan även om jag tänkte..
Tom Waits var fantastisk och det var rörande att se hur männen omkring mig grät av lycka och inget kunde bli bättre trodde jag då.

Men konserten in Milano var bättre! Tom Waits var på strålande humör och snackade med publiken på typisk Milanodialekt (berättade min granne) berättade om miljöbilar på engelska och sjöng fantastiskt bra och inlevelsefullt.

Ja allt var bra. Jag vet att M satt och väntade på ett par låtar som aldrig kom men för min del var det fullt tillräckligt. Christmas Card from a hooker in Minneapolis är en favorit, likaså Make it Rain, Falling Down och Cold Cold Ground. Jag sjöng med så högt jag bara orkade i innocent when you dream och upptäckte att jag fortfarande kan busvissla. När han spelade Falling Down log M och jag och Tänkte på Scarlett båda två, träffande att han sjunger "Scarlett and me"

De som gillar Waits vet att Waits är en snackare, och då enar jag på ett bra sätt. Det innebär ju också att han är en fena på mellansnack! Det finns få som berättar historier som han, det är inget särskillt han säger utan det är mest att få kommer på så meningslöst intressanta historier att berätta på ett inlevelsefullt sätt. Det är lite som att innehållet som finns i hans musik finns även i berättandet trots att det ibland handlar om meningslösa saker som hundbajs.

Jag ger konserten 5 raindogs av 5 möjliga

setlistan (lånad från the eyeball kid)

Lucinda - Ain't Going Down to the Well
Down in the hole
Falling down
On the other side of the world
November
Hang down your head + roligt mellansnack
Jesus gonna be here
Such a scream
Rain dogs
Picture in a frame (se christmas card-klippet)
Lucky day
Christmas card from a hooker in Minneapolis
Innocent when you dream
Lie to me
Hoist that rag
Another man's vine
I'll shoot the moon
Cemetary Polka
Big Black Mariah (Big Time version)
Dirt in the ground
Make it rain

Black market baby
Cold Cold Ground
Come on up to the house

Läs även andra bloggares åsikter om konsert, musik, musiktips, Tom Waits

snart

Jo jag har ju semester och jag har inte ens varit i närheten av någon dator på evigheter men nu så är jag hemma och mellanlandar och har tänkt att uppdatera vad gäller konserter och annat.

snart.. efter middagen och jordgubbarna

kanske

knäppkatt

Det är som sagt var gott med piggelin. Knäppa bråkkatten springer efter en om man försöker smyga upp frysen för att ta sig en liten glass, man undrar nästan om det är katt-hasch i piggelin?

Läs även andra bloggares åsikter om katt, konstigt, kärlek

semesterslött

Jag har semester nu. Det är mycket bra och mycket skönt. Jag har börjat dagen med att kliva upp halv elva trycka i mig en macka och knallat ner till det lille barnbadet där grannen skulle hålla till, blivit bajsad på av en fågel och sedan startat en tvättmaskin. Mycket spännande. Nu är det snart lunchdags och jag har ingen mat hemma, typ.

Tom Waits och krusbärskräm

Jag är ledig. Äntligen! Jag har fyra veckor framför mig med bara ledighet och jag försöker att inte få några som helst panikkänslor över att det snart kommer att kännas som att tre veckor har gått och att det bara är en kvar. M och jag kikar lite på resa i höst eftersom sommaren erbjuder lite ledighet för hans del. Jag tänker södra Italien, Sardinen eller Sicilien.

Närmast i tiden ligger Milano. Man skulle kunna tro att jag är Italien-galen, men riktigt så är det inte (tror jag) Det råkar bara vara så att vi fick biljetter till Tom Waits i Milano, och därför åker vi dit. Jag är nog mer Tom Waits-galen än Italien galen. 2004 åkte vi till Amsterdam för att se honom live. Det var enormt stort och lätt den bästa konsert jag varit på. Nu har jag stora förväntningar på den i Milano, på ett bra vis. Glada förväntningar, men jag vet inte riktigt vad man gör i Milano, det måste jag ta reda på.

En vän är så förtvivlat ledsen. Av brustet hjärta kan man säga och jag tänker på henne ofta. Men det är svårt att vara vän så där och vara rätt. Det blir så lätt fel, man vill hjälpa till och läka fast man nog bara borde lyssna. Just nu hjälper ju inget annat ändå.

Och i kväll gjorde vi krusbärskräm M och jag, på egna krusbär från balkongen. Jag tänkte ett tag att det var lite så där lantbygdsromantiskt som M gillar och jag tror han tänkte det samma eftersom han kommenterade min klänning i samma veva. Förmodligen såg han mig springandes över ängarna i den. Men det finns saker i det där som vi båda landar i ibland. Det är något med landet där vi nyss var, som gör att vi blir lugnare och som gör att vi ser på varandra oftare och innerligare. Det håller i sig sedan, hemma också och vi mår bra tillsammans som vanligt fast bättre.

Läs även andra bloggares åsikter om Tom Waits, M, kärlek, semester, relationer, ledsen, jag, funderingar, resa, vänner,