Vi hade inte mer än satt oss ner M och jag, så fick jag syn på honom, som vanligt! Jag kan liksom inte ta fel numera utan jag känner igen honom på en sekund Han hade slips idag, randig. Det kan hända att stackaren har svårt att läsa kanske för han irrade omkring och letade efter sin plats en stund. Men han hittade den till slut och satt snällt stilla så vitt jag vet.
....................................................................................
Andra bloggar om: Tomas andersson wij, konsert,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar