Emma och ingegerd

Detta är min mormor Ingegerd och min biologiska mormor Emma. De är systrar, det ser man. Jag har känt båda hela mitt liv, fast jag visste inte från början att Emma var min biologiska mormor. Ingegerd var rädd att jag skulle tycka att emma var min mormor och ville inte att de skulle berätta för mig. När jag fick veta av misstag blev jag aldeles chockad och ganska ledsen.

Emma arbetade på ett sjukhus, var förlovad med en man som dog. Nisse låg i flottan och paraderade eftersom drottning Viktoria skulle komma på besök i Landskrona. Han blev dyngförkyld och utvecklade såsmåningom TBC, blev inlagd på samma sjukhus som det där Emma jobbade. Emma och Nisse blev kära, Nisse blev frisk, gifte sig och fick ett barn, min mamma.



Efter ett tag blev Nisse sjuk igen och lades in på sanatorium. Mamma har berättat att hon minns när de hälsade på honom i början. När han blev sjukare fick hon inte följa med. Till slut dog Nisse.

Emma arbetade på en flygplansfabrik, sörjde och försökte försörja sig och mamma, men det var svårt. Mamma fick vara hos sin farmor och på barnkrubba ibland.

Ingegerd skrev ett brev till Emma och skickade henne 20 kr" Jag kan inte avvara så mycket men Bror och jag har pratat och det vi kan göra är att hjälpa dig ta hand om din lilla flicka" Emma skrev tillbaka att det var precis vad hon önskat men inte vågat fråga.

Ingegerd och bror åkte ner till Landskrona och hämtade mamma, som sa gråt inte lilla mor jag kommer snart tillbaka. Fast det gjorde hon inte. Ingegerd och Bror adopterade mamma så småningom och Emma blev lite av en ferieförälder.

...............................................................................................

jag skriver det här lite som minnesanteckningar. Jag brukar skälla på mamma för att hon aldrig skriver ner det som hon minns. Många av mammas berättelser är som att lyssna på en roman och jag tycker att det är spännande.