29 maj 2012

Lillo

Lillo är här nu. Han är här hos oss sedan i fredags och vi förstår inte att vi fick ta hem honom och att vi får behålla honom. Han är underbar. Så klart är han det. Så fin, så mjuk, så perfekt och vi kan inte se oss mätta på vår lilla bebis.

Som inte var så liten egentligen utan ganska stor efter att ha legat kvar på övertid i ganska många dagar. 4190g vägde han, och jag tror det är Ben och Jerrys fel att han vägde så där mycket.

Jag blev igångsatt och det var ganska chockartat måste jag säga. Alla smärtor och alla värkar kom så fort och intensivt och jag hängde inte riktigt med. M var fantastisk, han var mer än man kan begära och det har fortsatt här hemma. Han ser förälskat på Lillo och sköter om mig och honom på allra bästa sätt.

Jag har så mycket att vara tacksam för. Jag har ett barn nu. Jag har M. Just nu är det precis lagom och mer än tillräckligt för att jag ska känna lycka och känna mig älskad.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

17 maj 2012

Väntan

Den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge.. Vet jag ju men det är liksom egentligen inte väntan på bebisen som känns så lång, utan mer väntan på att det ska hända något. Jag går och känner efter hela tiden och googlar lite mer än jag bör på tecken att en förlossning kan vara på gång. Jag har inga tecken alls! Men jag litar på att det är som de säger att när det väl sätter igång så vet man att det har gjort det.

Jag har gått i någon slags tacksamhetsrus de senaste dagarna. Jag är så tacksam över att jag fått uppleva detta, FÅR uppleva detta. Jag är tacksam över att jag går dela det med M, jag är tacksam över att pappa mår mycket bättre just nu och att mammas höft blivit sämre så att hon kan få en ny.

Jag är också så tacksam över att jag har så fina vänner i närheten som faktiskt hjälper mig
Mycket mer än de anar. Jag tänker främst på B som har en förmåga att få
Mig på gott humör och som tillför så mycket genom att rakt av acceptera att människor är olika och att vi som är mkt olika kan vara vänner ändå.

Härom dagen tog hon med mig att fiska med hela sin familj. Jag kände mig så välkommen och det var en så fin dag för Mig som från början kände mig alldeles ledsen.

Jo det känns fint just nu, det känns som att det finns vind i seglen och jG tänker vila mig i den känslan ett tag till.

09 maj 2012

Om en vecka eller lite till



Det är ingen tid kvar alls egentligen, en vecka eller lite mer. Sedan är det annorlunda och efteråt. Som att allt detta handlat om en målgång, om att gå i mål och få högsta vinsten. På sätt och vis är det så. På sätt och vis är det så att om en vecka och efteråt är det som att allt börjar. Det som vi längtat efter och önskat oss och inte kan förstå.

Om en vecka eller lite mer så är vi i början av det som blir den stora starten och som kanske inte har någon målgång för inte är mina föräldrar i mål för att vi är vuxna... Eller så är det det de är, då när mamma i bland säger " tänk att jag har så intelligenta och kloka barn!!" kanske är det en slags målgång att kunna få säga det och vara stolt över sina barn. Jag vet inte.

För ett år sedan skrev jag om hur M blev eld och lågor över kolonilotterna här i området. Idag kan jag skriva om hur fint det är att få sitta på kanten av en odlingslåda och se på hur han ömsint stoppar ner förgrodd potatis i jorden som han grävt och luckrat för hand för att inte skada några maskar. Ibland rensar han undan lite ogräs som råkat bli kvar och sedan pratar han om hur Lillo kommer att få hemodlade smakportioner och hur det ändå måste vara det absolut godaste som en Lillo kan få.

Jag håller med och säger inget om att det kanske är så att potatisen sedan länge är uppäten i Oktober eller när det nu blir som smakportioner blir aktuella.

Det är fint att få drömma och tänka framtid med M, hans glädje över jordnära saker och händelser som smakportioner och att ha en barnsadel på cykeln med Lillo i med svamphjälm, gör att jag älskar den där människan om möjligt ännu mer. Jag ser på honom och jag ser verkligen att han inte är perfekt men han är så otroligt mycket det bästa jag kan önska någon i livet och jag tänker att just därför känns det bra att han är den som jag får uppleva och dela allt detta med.Jag kan faktiskt inte tänka mig att detta skulle kunna bli bättre på något annat sätt än med M.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,