Who would've thought... it figures

Fortfarande inget nytt, eller jo. Vi har blivit remitterade från privat urolog till Karolinska, oh the irony! Vi valde ju bort landstinget för att det tog tid och så bollas vi tillbaka.

Det jag inte vågar tänka är att det är för att de inte har specialistkompetens nog privat. Men jag tänker inte så. Jag vågar inte.

Jag har just klippt håret på M. Det är något rörande över hur hela långa han sitter naken i badkaret medan jag klipper honom. Håret ligger i tussar runt honom och hans nacke blir aldeles lång och pojkvek allteftersom håret försvinner.

Det är något med nacken som gör att jag blir alldeles ledsen. Det har inte med nacken att göra men jag tänker på hur länge sedan det var som vi fick vara lyckliga och obekymrade tillsammans. Just nu minns jag knappt. Eller jo, jag minns. Men det är så avlägset och jag blir liksom ännu lite sorgsnare över att vara där jag är nu.

Det var aldrig meningen att detta skulle bli en IVF-blogg!

Läs även andra bloggares åsikter om ivf, oro, kärlek, M, nostalgi, längtan, ledsen, jag, barnlöshet,

And koop was in the back of my head

Är det inte fantastiskt konstigt att man rätt vad det är inser att man slutat lyssna på en del musik av fel sorts anledningar? Jag har suttit hela morgonen och slukar Koop som jag ju älskar. Mein got, det är så bra och intelligent. Jag ryser å och då och blir glad när jag inser att jag visst helt missat att Yugumi Nagano sjunger i Little Dragon. Riktigt kul och bra. Jag ska minsann fortsätta lyssna på musik hela dagen!

Läs även andra bloggares åsikter om musik, musiktips, nostalgi,

vännen G

Ibland saknar man människor ganska mycket till och med. Inte varje dag kanske men ibland. Vännen G saknar jag intensivhårt rätt vad det är. Jag saknar att skratta med honom, och att se på film med honom och att lyssna på långa utläggningar om saker som jag egentligen inte är så intresserad av men blev intressant med G.

Han har sambo nu och ett annat liv än det han hade när han bodde här. Jag också egentligen fast jag hade lättare tryckt in honom i mitt än vad han kan i sitt.

Snart ska han cykla till Australien. Det är jävligt långt till Australien.

Klirr i skrivarn

Det är ganska länge sedan jag skaffade grejer för att sköta mina räkningar via nätet nu. Det är ingen nyhet precis men fortfarande vägrar pappan i fall det skulle vara någon som hackar allt...

När jag skaffade mina grejer var mamman med mig. Hon var intresserad och lyssnade uppmärksamt, hon tyckte ändå att det var ganska fantastiskt att man kunde sköta allt själv numera, (hon minns motboken) och kommenterade detta då och då. Till slut var allt förklarat och alla papper hämtade och vi skulle gå.
-Men! Hur tar man ut pengarna då?! utbrast mamman
-Äsch Man skriver ju ut dem med skrivaren så klart. sa jag på skoj.
- Ja det är klart... svarade mamman

Både jag och banktjejen stirrade på mamman som till slut kom på det orimliga helt av sig själv. Men nog hade det varit praktiskt?

nu även som politiker

Och apropå musiksmak. Vad glad jag blev av att läsa detta! Jag har inte tänkt på Midnight Oil på ett tag men jag älskade dem! Jag har lyssnat sönder två diesel and dust LP och särskilt the dead heart . Jag gillar Peter Garrett. Han verkar stå för det han tror på och har jobbat för sin tro på olika sätt i evigheters, evigheter, amen.

vid graven

Vår stora katt har varit dålig. Han har haft ont när han gått på lådan, morrat och väst och haft sig. Vi fick åka in akut med honom i fredags. Nu är han tack och lov hemma igen, och som vanligt. Imorgon ska vi försöka ta urinprov på honom, som att han kommer att kissa i plastgrus! Jag tror inte det i alla fall.

Vi åkte förbi skogskyrkogården idag M och jag. Det var dags för lite omplanteringen på graven och vi klippte och rensade, planterade om och tryckte ner lite lökar som kikat upp för tidigt. Det är så vackert där ute att jag får ont i hjärtat. Fast mest beror det nog på att jag inte kan låta bli att tänka på allt som M inte får berätta för sin mamma.

Jag gick i väg för att hänga tillbaka vattenkannan, tvättade bort jorden från händerna och vände mig om och han såg så sorglig ut där han stod framför graven. Jag vet att han saknar henne jättemycket, särskilt vid tillfällen när det finns något att berätta, något att vara glad för. I morgon skulle han vilja prata med henne och kan inte, och jag orkar inte alltid lyssna så bra. Jag känner det, att jag lyssnar med ett halvt öra ibland. Det är dumt.

Men vi gjorde fint i alla fall. Krysantemum som passade till den hemska rosa historian som någon annan planterat. Vi bestämde oss för att cykla dit igen i veckan om vädret är okej, ta med matsäck och stanna en stund. Inte för att hon bryr sig nu, men hon hade om hon vetat. Jag önskar att hon kunde veta.

stora kinder

Jag är galet produktiv ikväll. Kanske är det för att det finns så mycket att rota och greja med här. Lite skillnad på grejer och prylar i 2 rum och kök hemma mot de i 12 rum.

Den rödaktiga är jag i brun plychoverall och det andra är mamman, jag tycker vi är ganska lika, i alla fall mastodontkinderna.

Nära

Dessutom är vännerna här så fina att jag skulle vilja stoppa ner dem i väskan och plocka upp dem hemma. jag skulle placera ut dem i lämpliga lägenheter med fina golv och fina väggar. Tex kunde Hanna få bo vid Mosebacke och Anna kunde bo på Ivar Vidfamnes gata, Sara kunde bo i Huddinge i ett hus och Malin kanske skulle bo i Alvik.

Jag skulle tycka om att ha dem nära, att bli riktigt nära med dem igen som man blir när man bor nära varandra.

Emma och ingegerd

Detta är min mormor Ingegerd och min biologiska mormor Emma. De är systrar, det ser man. Jag har känt båda hela mitt liv, fast jag visste inte från början att Emma var min biologiska mormor. Ingegerd var rädd att jag skulle tycka att emma var min mormor och ville inte att de skulle berätta för mig. När jag fick veta av misstag blev jag aldeles chockad och ganska ledsen.

Emma arbetade på ett sjukhus, var förlovad med en man som dog. Nisse låg i flottan och paraderade eftersom drottning Viktoria skulle komma på besök i Landskrona. Han blev dyngförkyld och utvecklade såsmåningom TBC, blev inlagd på samma sjukhus som det där Emma jobbade. Emma och Nisse blev kära, Nisse blev frisk, gifte sig och fick ett barn, min mamma.



Efter ett tag blev Nisse sjuk igen och lades in på sanatorium. Mamma har berättat att hon minns när de hälsade på honom i början. När han blev sjukare fick hon inte följa med. Till slut dog Nisse.

Emma arbetade på en flygplansfabrik, sörjde och försökte försörja sig och mamma, men det var svårt. Mamma fick vara hos sin farmor och på barnkrubba ibland.

Ingegerd skrev ett brev till Emma och skickade henne 20 kr" Jag kan inte avvara så mycket men Bror och jag har pratat och det vi kan göra är att hjälpa dig ta hand om din lilla flicka" Emma skrev tillbaka att det var precis vad hon önskat men inte vågat fråga.

Ingegerd och bror åkte ner till Landskrona och hämtade mamma, som sa gråt inte lilla mor jag kommer snart tillbaka. Fast det gjorde hon inte. Ingegerd och Bror adopterade mamma så småningom och Emma blev lite av en ferieförälder.

...............................................................................................

jag skriver det här lite som minnesanteckningar. Jag brukar skälla på mamma för att hon aldrig skriver ner det som hon minns. Många av mammas berättelser är som att lyssna på en roman och jag tycker att det är spännande.

Fjortiskär på Skansen

Igår kväll var det fint minsann. M och jag var romantiska som tusan, höll handen och grejer. Det var en kväll som var näst intill perfekt faktiskt. En sån där sommarkväll som man lever på under hösten och vintern.

Vi var på intet vis ensamma. Många många var där för att lyssna på Säkert, Salem Al Fakir och Moneybrother. Några kände vi, de flesta inte. Men känslan... Det var den av nyförälskelse. Den av att vilja krypa innanför huden, att vara nära och andas in det Han andas ut.

För så blir det med mig sådana här kvällar, och så blir det när Moneybrother sjunger smäktande ballader, för hur det nu är med kvaliteten, var det Moneybrother vi lyssnade på när jag blev kär i M och det har varit Moneybrothers låtar som varit soundtrack till resorna mellan städerna innan jag flyttade tillbaka. Och igår sjöng han Eldkvarns Fulla för Kärlekens skull och jag smälte, mot min vilja blev benen som gelé och jag kände mig bara fjortiskär.

...........................................................................................

Andra bloggar om: nostalgi, musik, kärlek, M, nöjd, relationer,

Då, förut...

Det finns människor som läser här (även om jag inte vet i hur stor utsträckning) som jag känner. Begränsar det mig? Ja lite, jag skriver ju kanske inget om just dem men jag skriver ganska sällan om någon specifik, förutom M – my love.

Men det kan hända att jag någon gång hade velat skriva om D, om hur glad det gjorde mig, alltihop. Hur det kändes fint att han inte kunde låta bli att tycka om mig, att vi blev någon sorts vänner till slut. Att jag ibland funderade på om vi hade funkat ihop, med kärlek och hela kittet, eller om det var så att lusten var det vi delade just då, att det hade blivit totalt fel om kärlek hade blivit inblandat.

Så här i efterhand är jag glad att det blev precis som det blev för det fanns aldrig någon som var sårad och jag fick M och han fick Tintins hund…

Och det är fint med minnen.

....................................................................................

Andra bloggar om: funderingar, helg, saknad, nostalgi, relationer,

Förut

Till slut spelade städerna
ingen roll.

Tankarna vävdes samman
med morgnarna tillsammans,
och längtan flirtade vilt
med förnuftet som
köpte biljetterna
varannan gång.

.............................................................................................

Andra bloggar om: nostalgi, poesi, dikt, verklighet

picknick och Hälsingland

Det hinner nästan alltid bli midnatt innan jag kommer i säng, jag ska bara... Jag är värre än Alfons.

Och så lyssnar jag på Tomas Anderson Wij, som jag avskytt så länge. Sedan picknick-festivalen -04. Han spelade och jag tyckte det var trist, platt och bara intetsägande. Efteråt mötte vi honom överallt, på stan, i butiker, på klubbar och konserter, jag stönade och muttrade medan M skrattade och retades. Men så sitter jag här ett par minuter i midnatt och lyssnar på Hälsingland och tänker på bröllop vi varit på och bröllop vi ska på. Jag tänker på allt som låten innefattar och kommer på mig själv med att tänka att jag kanske underskattat honom, ja han, Tomas Andersson Wij, och kanske är det så att jag borde be om ursäkt för att jag muttrat så argt, och kanske är det så att jag borde lyssna på honom live igen, men bara kanske...

.................................................................................................................

Andra bloggar om: funderingar, framtid, musik, nostalgi,

Gävla Gävle är bättre än Jävla Australien

Ibland vet man inte hur mycket man saknat människor fören man träffar dem igen. I det här fallet hade jag nog en aning och jag känner att det är onödigt att det tar år mellan varven, det är trots allt inte mer än två timmars bilfärd.

..........................................................................................................................................

Andra bloggar om: funderingar, helg, vänner, nostalgi, saknad,

skyltat för kärleks skull.

Från Visby i oktober. Skärpan var dålig så jag fick hjälp av J.D att fixa till den, annars stämmer texten.


.........................................................................................................................................................................

Jag har sett flera tisdagsteman (fast idag var det på en onsdag) förut och jag vet inte om jag kommer att delta i fler, men jag har väntat på ett tillfälle att få använda skylten.


Andra bloggar om: tisdagstema, semester, kärlek, nostalgi,

moderskärlek

Förra året vid den här tiden spenderade vi vår lediga tid på ett hospice. Vi satt i rummet där M:s mamma låg och fikade eller småpratade. Vi väntade på värmen allihop och önskade att Hon skulle hinna se vårblommorna en gång till. Förra året pratade vi minnen och om sedan, efteråt...
Att prata om efteråt kändes fel och vi kände oss nog en smula skyldiga, men vi visste ju att det skulle hända. Vi visste att Hon skulle dö, men vi visste inte att det skulle vara två veckor kvar.

M:s mamma och jag var väldigt olika, men vi kom bra överens. Hon tyckte mycket om mig, säkert för att jag tyckte (tycker) så mycket om Hennes son. Hon sa att hon var glad att han träffat mig och att Hon hunnit lära känna mig lite grand ialla fall. Det är jag med, och jag tänker på Henne varje dag, varje dag tänker jag på hur Hon såg på M med kärlek i ögonen, och på hur Hon kallade honom dumma unge och på hur Hon velat vara med, nu också.

Men vi tänker på Henne tillsammans ibland, och M berättar och jag frågar. Och det är så det är just nu, att stunderna vid graven blir stunder av minnen, och stunder av småprat och blommor. Det spelar ingen roll vad vi tror för det känns fint att tänka att Hon tyckt om att vi var där, att vi brydde oss, att graven hade påskblommor, och att vi tänker på Henne, ofta!


Andra bloggar om: nostalgi, saknad, ledsen, funderingar,

Ingen riktig fågelskådare

I år blir det inga tranor. De är för tidiga och jag hinner nog inte dit innan de försvunnit. Jag kan inte med bästa vilja i världen påstå att jag är en fågelskådare eller att jag kan mycket om fåglar men just trandansen är något särskillt. Det är iskallt (oftast) man fryser och längtar efter varmkorv, men ändå står man där och glor på dem i sin kikare. Man ser hur de hoppar upp och ner hur de kråmar sig för sin partner, hur de anländer eller lyfter och seglar ett litet varv runt sjön.

När jag var liten dansade de på ett annat ställe, på andra sidan vägen, på en åker som tillhörde den stora gården som ligger där, de åt potatis som de matades med och i skymningen flög de över vägen tätt tätt över biltaken, ner mot sjön för att sova där innan de lyfte(?) nästa morgon.

De ser fantastiskt fåniga ut när de glider genom luften med fötterna nerfällda. Finns det andra fåglar som flyger så larvigt? Jag har inte en aning, jag är som sagt var ingen fågelskådare på riktigt.


Andra bloggar om: tankar, fritid, nostalgi, tranor