10 juni 2007

Då, förut...

Det finns människor som läser här (även om jag inte vet i hur stor utsträckning) som jag känner. Begränsar det mig? Ja lite, jag skriver ju kanske inget om just dem men jag skriver ganska sällan om någon specifik, förutom M – my love.

Men det kan hända att jag någon gång hade velat skriva om D, om hur glad det gjorde mig, alltihop. Hur det kändes fint att han inte kunde låta bli att tycka om mig, att vi blev någon sorts vänner till slut. Att jag ibland funderade på om vi hade funkat ihop, med kärlek och hela kittet, eller om det var så att lusten var det vi delade just då, att det hade blivit totalt fel om kärlek hade blivit inblandat.

Så här i efterhand är jag glad att det blev precis som det blev för det fanns aldrig någon som var sårad och jag fick M och han fick Tintins hund…

Och det är fint med minnen.

....................................................................................

Andra bloggar om: , , , , ,

Inga kommentarer: