23 november 2011

Det är inte roligt i min bransch när 9 kollegor är borta och man är så trött att man gråter. Det är inte roligt att sitta på rasten som är 30 minuter och känna att man faktiskt knappt klarar att vara på plats eftersom man inte orkar men man måste och blir tvungen att jobba över till och med. Imorgon blir en helvetes dag mellan 07-21 att se fram emot och jag jag börjar 6.30 dadeln efter. Oh joy!

18 november 2011

Mörkret sprider sig

Min pappa blir ju inte bättre. Han har börjat känna sig yr och häromdagen när Han och mamma bar matkassar från bilen stannade han till på avsatsen och så trillade han baklänges ner för trappen.

Han skada de sig inte så farligt, var aldrig medvetslös eller så utan blev nog mest rädd och lite blåmärkt både här och där.

Mamma blev rädd. Och jag. Det är hemskt att inte kunna åka dit för att se med egna ögon att han är okej. Jag var där en vecka för bara någon vecka sedan och KAN inte åka dit igen.

M skulle aldrig vilja flytta och som det är nu kan jag ju inte flytta själv heller, ens för ett litet tillfälligt tag även om tanken ändå slagit mig. Lillosen är lika mycket Ms som min och därför måste vi ju bo tillsammans och det är ju vad jag vill. Men pappa, blir inte bättre. Jag tänker och funderar på vart skelettcancer sprider sig om det sprider sig?

Jag tänker på mamman också, mycket!

10 november 2011

My Ass

"passa på att vila nu för sedan kommer det bli dåligt med det.."

JA MEN JAG KAN JU INTE!!!

Jag somnar sent och vaknar skittidigt. Jag jobbar heltid och har ett tungt jobb och märker att jag får ont i huvudet runt 14, 15-tiden varje dag när jag är på jobbet. Det är ett litet helsicke att jag inte kan sova för jag är så trött att jag bölar ibland.

spökveckor... my ass. "i dessa veckor kan mamman känna att hon mår så bra som tidigare, att hon kan njuta av graviditeten och att hon orkar mer" MY ASS att jag orkar mer!!

fast jag njuter ändå, för jag är gravid, faktiskt.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

06 november 2011

Uppdatering

Vi har varit på specialistmödravården en gång och fått hjälp med att tolka forskningsrapporter vad gäller barn vars mödrar tagit cytotek i syfte att göra en abort. Man kan inte se att dessa barn i högre grad föds med
Missbildningar än de barn vars mödrar inte tagit cytotek. Detta känns skönt! Vi har också två gånger fått göra ultraljud och de har tillväxtmätt och kollat lillo mkt noga för att lugna oss och så tänker jag. Kub + nupp är gjorda och vi väntar på svar men inget hat sett konstigt ut hittills.

Ultraljudet som gjordes sist var så pass bra att min svåger som arbetat på BVC många år, hävdar att han vet vad det är för kön. Jag vet inte om det stämmer eller inte. Jag vet inte vad det blir iallafall fall! Mer än en lillo som viftas som en galning med händerna och som inte ville ligga still för att bli mätt!

Jag vågar också tro på att lillo finns där inne. Jag känner ju att det är något och jag får lite sammandragningar som ett brev på posten efter lövkrattning och långpromenader så.. Ja jag vågar tro det nu.

Vad gäller sjukhusets misstag lovade chefen mig på
Spec.mvc att hon skulle se till att det blev en utredning gjord som hon ju trodde skulle resultera i en lex Maria och att jag kommer att bli underrättad vad som sker. Jag lägger det åt sidan ett litet tag.

Jag Fick också reda på att ett embryo kan dela sig i två hinnsäckar och bli tvillingar men att det inte verkade så värst troligt eftersom de på det allra första ultraljudet bara sett en hinnsäck. Läkaren trodde att det som kom ut var överflödiga hinnor och blod som koagulerat och liknande. Jag väljer att tro på det. Det känns rimligt liksom.

Och så måste jag igen säga att jag är så glad för alla hälsningar och allt pepp! Jag har liksom kommit av mig och inte knappt läst eller surfat då värst mycket alls. Har försökt att bara känna mig för och försöka förstå att lillo är kvar och att det är jäkligt långt kvar till maj.

Men ni är så fina och dom bloggare betraktat så förtjänar jag det inte!