Astrid

I natt drömde jag att vi fått en liten flicka som hette Astrid. Hon hade grön sparkdräkt med fina fötter på som var sydd med sömmarna utåt så att det blev som små ankfötter, sjukt fina ankfötter. Hennes hår var svart och det fanns massor. M och jag stod i vardagsrummet där vi rullat in vagnen och bara såg på henne där hon låg, vi tittade på henne och sa flera gånger tänka att hon är vår på riktigt. Innan vi började se på henne hade jag varit hemma själv med henne och plötsligt insett att vi glömt att M skulle vara ledig minst tio pass och att han var tvungen att komma hem från jobbet.

Någonstans i drömmen var jag också på ett apotek, det var som en kiosklucka, med en ställning utanför där det fanns massor av bebisatiraljer som jag bläddrade igenom. Plötsligt stod det en tant bredvid mig och frågade om jag hade en katt i vagnen? Jag såg argt på henne och sa argt att det var väl klart att jag inte har en katt i vagnen!
- Varför ligger den så konstigt då? Jag såg ner i vagnen och där låg Astrid och hade liksom kanat ner och låg som en makaron längst nere i vagnen och jag fick lyfta upp henne, jag luktade henne i nacken och tänkte igen att det var så konstigt att hon var här nu.

Jag tror att jag nästan var halvvaken här för jag kämpade som en galning för att hålla kvar känslan, att jag skulle få gå hem från apotektet med vagnen och rulla upp den för yttertrappen och ha henne på riktigt.

Vissa drömmar önskar man var på riktigt, och somliga är man mest bara glad över att man vaknat upp ur. Detta var inte en sådan dröm


Läs även andra bloggares åsikter om drömmar, jag, M, ivf, icsi, barn, barnlöshet,