Klirr i skrivarn

Det är ganska länge sedan jag skaffade grejer för att sköta mina räkningar via nätet nu. Det är ingen nyhet precis men fortfarande vägrar pappan i fall det skulle vara någon som hackar allt...

När jag skaffade mina grejer var mamman med mig. Hon var intresserad och lyssnade uppmärksamt, hon tyckte ändå att det var ganska fantastiskt att man kunde sköta allt själv numera, (hon minns motboken) och kommenterade detta då och då. Till slut var allt förklarat och alla papper hämtade och vi skulle gå.
-Men! Hur tar man ut pengarna då?! utbrast mamman
-Äsch Man skriver ju ut dem med skrivaren så klart. sa jag på skoj.
- Ja det är klart... svarade mamman

Både jag och banktjejen stirrade på mamman som till slut kom på det orimliga helt av sig själv. Men nog hade det varit praktiskt?

bloggnytt

Jag blev inspirerad av Nina att göra nytt, men det blev som ett lock ungefär, lite för "kladdigt" men det var rätt roligt. Jag behåller det ett litet tag. Kanske.

mindre död i alla fall

Jag känner mig faktiskt ganska levande idag. Den värsta värken i kroppen har släppt och jag tror inte att jag haft så mycket feber i natt. Dock känner jag mig inte riktigt redo att gå tillbaka till jobbet och där är mitt dilemma. Nu får jag dåligt samvete.

Jag känner mig riktigt pigg för att vara sjuk och tänker att jag är kanske för frisk för att bara gå hemma och dra. Sen vet jag ju att jobbet kräver mer av mig än att pyjamaslullande, thedrickande och att använda fingret till att sätta på TV:n då och då så jag borde inte ha dåligt samvete egentligen..

M(än) är konstig(a)

M är knäpp. Jag har ju numera två biljetter till Band of Horses och eftersom det sammanfaller med hans roliga på torsdagar, kommer han nog inte att gå. Jag vet att det är näst intill heligt för honom men jag blir ändå paff över hur han prioriterar.

Tänk om vi skulle få barn.. Nej hörru du kan inte föda nu det är torsdag idag, knip för vi skulle gå igenom farmors brudpolska idag...

timing...

Okej mötet inställt. 39.7° C.

även en olydig ballong kan bli sjuk

Jag har inte tid att vara sjuk! Jag har möten som börjar 7.30 imorgon som jag har mycket mycket svårt att ställa in. Sen ska jag få utbilda mig på tisdagen och onsdagen, det vill jag inte missa.

Men jag sitter här och huttrar och det svider i skinnet. Halsen kliar och näsan rinner. Jag tryckte i mig en alvedon och har organiserat soffbordet för lite seriöst soffliggande.

• telefoner - japp
• fjärrkontroller - mjo
• vattenglas - skall inhämtas
• mysiga katter - mja katter i alla fall...
• filt - yes
• en styck massör till ömma fötterna - nej men M vaknar om någon timma
• godispåse för sjuka med kuckelimuckmedicin - se ovan
• DN - ja

Ja let the soffliggning begin

Som en present på en torsdag och en på fredag!

Det började med de här, och det var ganska roligt ibland, men helt ärligt, de var inte så tighta som man bör vara om man sjunger acapella. Jag tror de kunde vara bättre.

Sedan... Lowood. Absolut ingen live act jag kommer att minnas. Det är svårt för två mer eller mindre akustiska tjejer att nå ut till människor som bara betalat 100kr för en biljett, och särskilt när de är småfulla och hellre vill hångla och prata. Så.. nja.. fast möjligen finns det potential, som jag inte upptäckte då i går kanske.

Florence Valentin då? Jo du fy satan i gatan vad jag blev glad i kroppen och lycklig. Jag log mot M, dansade (som då när vi bara hängde och umgicks för att vi gillade det och blev kära och pirriga och inte vågade låtsas om det ens för lite hångel mitt i vänskapen.) och kände mig alldeles levande i fyra låtar!

Efteråt fick Ane Brun äran och ja.. då var folk ännu fullare och hon körde bara nytt så det gick inte fram hur bra hon är egentligen. Synd, för hon är inte tillräckligt upptäckt tycker jag och det var inte fören hon körde duett med Moneybrother, Anders Vendin (och alla tjejer inklusive mig själv fånlog och kände oss extra kära) som publiken hörde henne. Och vilken duett! Den är fin.

Och om någon kan fånga publik så är det ju Moneybrother. Han gör det med den äran och han sjunger egna och andras låtar så man blir ännu lite gladare i den redan glada kroppen, och när han sjunger sorgligt och smärtsamt känns det i hjärtat så där som han vill att det ska och jag tror vi var ett gäng som tänkte "det är nog för mig han sjunger mest" även om det bara var en tanke och en fånig önskedröm för en kväll, för en låt så... Ja, det var fint.

Laakso vad bra de är också! Men jag var trött här och ville egentligen hem så jag kunde inte koncentrera mig när ljudet blev kasst och jag var trött på tjötiga tjejer bredvid.

Men kvällen var fin, och det blir bra av konserter, jag vet det. Jag är bra på konserter. Och fina Anne har sett till att det blir fler, snart.

A Temporary Dive

Det enda som händer i "mitt liv" rör tonåringarna och jag förmår mig liksom inte att skriva om eländet längre. Jag kan sammanfatta det hela med att man ska inte vara skyldig fel personer pengar! Det pratas om vittnesskydd och hela situationen känns helt enkelt bisarr och overklig. Faktum är att jag skäms för dem och jag är orolig att detta i förlängningen kan påverka andra i vår omgivning som mig själv eller småkusiner. Jag vet varken ut eller in och tackar högre makter för att det finns de som har kunskap om sånt här och som kanske kan hjälpa tonåringarna. jag kan det inte!

Det blir konsert i kväll, jag behöver't! Nu snart, äntligen!

Will You still be sending me a Valentine?

Julia dejtar en kille som har en gammal katt. 21 år är den och den är inte ens sjuk! Jag inser att om lillskiten blir så gammal kommer jag ha honom till jag är minst 54!

Det kändes med ens så nära.

slött som tusan

Idag är egentligen dagen när M och jag bara ägnar oss åt varandra. och bara går nakna för att kunna förlusta oss när vi vill. Men riktigt så är det inte i verkliga världen. I stället lyssnar jag på energifylld musik och M, han musicerar i andra delar av lägenheten medan vi båda (eller i alla fall jag) funderar på vad vi ska ägna resten av dagen åt.

Klockan är två och jag glider fortfarande omkring i nattlinne och lyssnar på Boris och The Jeltsins.