Det är fint ändå att komma hem när det är nystädat, och att bli mött i dörren av katterna som är nyfikna. Och det är fint ändå att hitta kärleken i soffan med nyskalad blodapelsin som jag får halva av, så fint.
Det gör något med en det där. Det lilla, gör att den ganska långa arbetsdagen med 743 konflikter och 49 trotsutbrott krymper till förmån för leenden och de där kramarna och händerna som vill bli hållna på promenaden genom korridoren. Det gör att jag kan tänka på det fina jag har i livet i stället för det som jag faktiskt inte har.
Läs även andra bloggares åsikter om funderingar, nöjd, verklighet, vardag, jag, jobb, kärlek,
1 kommentar:
Åh vad jag tycker om att du kan det. Tänka på det fina alltså, det är så himla mycket lättare att gräva ner sig.
Och halva skalade apelsiner är faktiskt något av det finaste man kan få en vanlig vardag. Jo jag menar det, de är ju skittrista att skala.
Kul med en bild även om det är dina ord som gör att jag tittar in.
Skicka en kommentar