26 april 2011

Men den fina pappan då...




Min fina pappa. Han är som vanligt fast ändå inte. Han kramas så hårt, han vill inte släppa taget och han är så trött. Inte fören i mitten av maj ska han till läkaren för att få svar på skelettröntgen och säger vi att vi måste ringa för att jaga på säger han aldrig i livet, "ska jag ta någon annans plats? Någon som är i min situation och som också väntar?" Och med det argumentet vinner han liksom. Han kanske vill vänta för att han inte vill veta just nu. Han kanske inte vill få "en dom".

Till råga på smärtan han har i rygg och när han sitter och så där så har han fått psoriasis, förmodligen av alla mediciner han fått ta sedan hjärtinfarkten och smärtor i knäna som båda är proteser. Han mår bra av solen så helgens väder var perfekt. Men han skäms lite och ville inte ta av sig till shorts. Jag frågade hur det var om han inte skulle ta av sig tröjan då så att ryggen kunde få sol. Men nej, sa han och sken upp, ryggen var inte så farlig, sa han och visade.

Då fick jag gå undan och gråta hos M för det såg för jävligt ut. Hela ryggen var alldeles röd och småsårig här och var. Han måste ha så ont av bara psoriasisen och jag blev så ledsen för att han ska behöva ha det så här. Pappa.

Jag är mentalt trött, inte sömnig, utan trött. Synarelan gör mig lite låg också, så jag antar att den för sitt. Men jag orkar inte så mycket. Jag jobbar, försöker motionera varja dag, läser lite och försöker sova, men det går inget vidare just nu.

Jag har också lyckats sumpa alla mina bokmärken under helgen så om du vet att jag brukat läsa hos dig, kan du väl lämna en liten länk så jag kan lägga in den som bokmärke igen. Några finns kvar i historiken men långt ifrån alla.

dagens låt: (som så många andra dagar) After the storm - Mumford and sons


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

4 kommentarer:

Åren går sa...

Jag vet inte vad man skriver, för orden känns så futtiga. <3 Så svårt att se sina föräldrar lida. Kram

Elle sa...

Åh det gör så sjukt ont i en när nära och kära mår dåligt... :(
Ta hand om dig och du behöver kanske inte orka så mycket just nu.
Styrkekram!

Hedda sa...

Så tråkigt med din pappa, att han inte mår bra... Var snäll med dig själv, sånt här tar på krafterna om något.

Stina som ÄNTLIGEN fått internet igen! sa...

Åh det är så fruktansvärt förbannat orättvist det här! Jag är så himla ledsen för din, för er, skull.
Mitt hjärta slår nästan dubbelslag när jag tänker på hur orättvist det är och hur mycket jag önskar att allt bara ska ordna sig för er.
Du är så stark som inte bara sätter dig i duschen och försvinner ner i golvbrunnen med duschvattnet. Häng kvar fina du, efter regn kommer sol och jag håller mina tummar blå för ett positivt besked från doktorn och ett blått plus på en sticka snart. Världens största kram!