Jag har inte testat ännu. Inget mer har hänt och jag vet just inte alls vad jag är, eller om jag är. Jag har kommit till en punkt där jag inte vet om jag kommer att våga testa knappt. Jag är rädd för resultatet. Jag är rädd för att stå där och stirra på ett streck och förstå att det inte finns ett endaste litet hopp just för den här stunden och att jag då ska behöva känna att vi har misslyckats igen.
Jag är rädd, för det är jag är rädd.
Läs även andra bloggares åsikter om oro, icsi, ruva, barnlöshet, ivf,
7 kommentarer:
förstår din rädsla...det är det nog många av oss ivfare som gör...vilken ruvardag är du på? kram!
Kram.
Mejlar dig imorgon.
puh. Jag trodde det var kört efter förra inlägget. puh, puh. kram!!
vet exakt hur du känner inför varje grav test...har varit där själv allt för många gånger men vill ge dig liite hopp...jag såg sist ett stort stark + och nu håller jag tummarna för att även du ska få se en , kram /nizzy
Jag hoppas att du vågar och att svaret blir bra!
Kram
Förstår att du rädd, hoppas att du ändå vågar och att det blir ett stort plus!
Hoppas hoppas hoppas!!!
Skicka en kommentar