20 februari 2014

Planering

Jahaja, så har tiden kommit att ta ett beslut. Jag hatar det, men jag börjar bli gammal ur fertilitetssynpunkt och vill vi försöka oss på ännu en graviditet så är det dags att tänka kring det nu. Frågan är bara, vill vi det?

Jo, vi vill ge Lillo ett syskon, vi vill att han ska ha någon att dela barndomen med och ha flera familjemedlemmar än oss och andra ganska gamla släktingar. Jag vill gärna uppleva en graviditet igen, en förlossning igen, men jag slipper gärna en hel del skit den här gången.

Men, orkar vi? Vill vi börja om återigen+ Lillo blir mer och mer självständig, och är just nu är rätt så.. bestämd. Funkar det för oss här att ha två barn?

Det finns en ekonomisk aspekt också. Det är dyrt, att spara föräldraledighet som vi gjort kostar pengar. Bufferten är under uppbyggnad, jag arbetar inte heltid för jag studerar och behöver en dag ( minst) att plugga på och ja.. det finns helt enkelt saker att ta hänsyn till.

Så det håller jag på med just nu, bestämmer mig för vad jag vill, och M gör det samma men lite mer tyst och stillsamt än jag. Jag får mer ångest och blandar in lite existentiella frågor och uppsatsångest och även mindervärdeskomplex och också en släng av hembygdslängtan. M går fortfarande på sina kontroller för cellförändringarna, och vi vet att i och med valet och efter ett eventuellt barn så kommer han genomgå behandling och få biverkningar och sedan blir vår möjlighet till fler biologiska barn obefintlig.

Livet som det är, är inte enkelt, inte för någon, mitt är inte så värst svårt men samtidigt så är detta med att behöva göra alla val och kanske inte ens vara lämplig ändå.

Nå väl, detta är lite av det jag pysslar med, förutom att sätta mig in i nomadteorier och annat spännande, vad har ni för er?

6 kommentarer:

Linnea. sa...

Klart att ni ska! Säger jag, som skulle kunna tänka mig att jobba som barnaföderska och mamma (Eh, 50-talet ringde och ville ha tillbaka sin hemmafru) om jag bara slapp graviditeten. Hur som helst, tvåbarnslivet är mycket (mycket!) enklare än vad man kan tro! Till och med min ganska pessimistiska sambo säger det! Så hey, följ hjärtat och inte pengarna, som jag brukar säga! ;) kramar

kajsa. sa...

Jamen det är ju så himla svårt, det här med beslut och hjärta och hjärna..
Håller ju med Linnea om hjärtat och inte pengarna, men å andra sidan så äär det ju ikte så enkelt saker och ting.
Hoppas ni kommer fram till nåt och att det känns bra! .. För det är ju faktiskt huvudsaken, att vad än beslutet blir så ska det kännas bra.

Vad vi håller på med? Har precis avslutat första förskoleinskolningsveckan och insett att mitt barn snart är vuxen och kommer flytta hemifrån.. Planerar hennes tvåårsdag.. Har haft min första dag på nytt deltidsjobb där jag knappt förstod vad jag gjorde men tack och lov gjorde jag det rätt.. Ska på psykologtid på måndag för att jag av nån anledning inte kan släppa sommarens utomkvedshavandeskap.. Och så har ju även vi syskontankar och blahi blaha.. Såå typ det dårå.
Kram!

Yevonde sa...

Åh det är stora tankar. Syskon är till och från i mina tankar med men mest från. Jag tyar nog inte. Hoppas verkligen ni lyckas.

VAd har vi för oss? Bambi har fyllt 3, jag läser sista terminen till medicinsk sekreterare, jobar 2 dagar i veckan, tiden är knapp och ekonomin katastrofal. =D Men jag mår fint och B mår finemang förutom just idag när han fått nått elakt virus och ligger i soffan med hög feber.

Jo! Bloggar! På 365eko.wordpress.com

Kom in och kika! =)

MDB sa...

Vad roligt att se att du skrivit lite här. Tänker på "mina" gamla bloggar ibland och undrar hur alla har det.

Vi har det bra. Tvåbarnslivet är tufft men härligt. Fast egentligen tror jag att det är annat som är tufft i vårt liv än just det här med två barn. Som en älskad farmor (till barnen) som gick bort, en flytt som var jobbigare än trott och att omständigheter har gjort att vi inte delat på föräldraledigheten som vi tänkt och att jag blev arbetslös och har lite ångest över det. Och att det är "vabbruari" och att vi sover dåligt. Men det är bra också. Våriga dagar, jag upptäcker ny musik, ser roliga jobb att söka och att ungarna är underbara och fantastiska.

Jag bloggar om min småbarnstillvaro och ekointresse här: http://ekomammaistan.wordpress.com
Det är en öppen blogg så det blir ganska ytligt och tillrättalagt, men ändå.

Moi sa...

Linnea, ursäkta att jag säger det men du har varit tvåbarnsmamma lagiska kort tid och din undersökning är kvalitativ snarare än kvantitativ så några generella slutsatser... Ja du vet ;)

Kajsa, jag är,så,dåligt uppdaterad på bloggar och visste inte om ditt utomkvädeshavandeskap, så svårt! En rimlig grej är nog en psykologtid, det är svåra grejer detta att göra barn och att leva! Vad gäller inskolningen, alla barn som går på fisk har klarat invändning. Det tar lite olika lång tid bara men alla som går där har klarat den, det är många ( inte alls alltid) gånger värre för föräldrarna än för barnen, de har så mycket samvete hopkopplat med hjärnan och det är sällan enkelt med samvetet..

Yvonde, jag hade inte en aning om din blogg, ditt engagemang ja, men blogg nej. Ska läsa när mitt uppsatshelvete är över, nu läste jag första sidan bara och tänkte på dig och B en stund.

MDB, är du ekomamman i stan också?! Har jag vetat det? Jag blev i alla fall förvånad nu för jag läste ganska frekvent ( kommenterade nog bara någon enstaka gång) under en period.


Nåväl allihop, vad roligt att få läsa vad ni gör

Anonym sa...

Jag funderade på om jag skrivit det någonstans, hade ett vagt minne av det men minnet är kort nuförtiden (så blir det visst av att kunna räkna antal "sova hela natten"-nätter det senaste året på ena handen...)

Hoppas på fler uppdateringar.