Har blivit kvar på jobbet, igen. Orkar liksom inte gå härifrån, hem, det är vägen som är jobbig inte hemmet. Det är alldeles tyst här nu, bara lite datorsurr hörs och ticket från väggklockan. I vanliga fall, så där runt tolvtiden hör man skratt och stoj, jäkt genom korridoren och ett och annat skrik... Nu är det tyst.
Jag har läst ett par bloggar nyss, bland annat ett liv i exil som är skitbra! Silverfisken som skribenten i fråga kallar sig, skriver med driv och flyt i språket. Jag har genom läsning fått för mig att han är från Göteborg men så plötsligt fick jag för mig att han var finlandssvensk, det kanske förklarar drivet och språket som är vackert.
Ibland blir jag snudd på illa berörd av det han skriver, då handlar det om droger och jag får lite "singel-New York-författar-vibbar", som att det är okej att festa skiten ur sig och att det är okej med droger bara man kollar på stjärnorna och filosoferar när man tar dem, men jag vet inte om allt är helt självbiografiskt och förresten spelar det väl ingen större roll egentligen, jag blir berörd på något sätt och jag antar att det är målet med skrivandet, att beröra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar