bra artikel i "fel" tidning

Detta är en riktigt bra artikel, (även om den är i "fel" tidning egentligen) apropå anknytning och annat.

Detta är inte en förskoledebatt, detta är en brisrapport som hamnat i fel händer.

Med anledning av Annas inlägg + kommentarer och den här artikeln retar jag upp mig och skriver av mig.

Jag tycker att det är skrämmande att debattören överhuvudtaget vågar skriva en så torftig artikel som bygger på vad EN forskare säger, men i "aftonhoran" vågar man väl, där läser väl ändå inga som kan något om ämnet eller? Ska man vara helt korrekt är forskaren i fråga Kari Killén som skrivit åtskilliga hyllmeter i ämnet, men hon har också skrivit om hur omsorgssvikt handlar om föräldrar som är OFÖRMÖGNA om att ta hand om sina barn på grund av psykisk sjukdom, misshandel eller andra omständigheter, inte är det bara materialismen som Hellqvist skriver om, inte heller handlar det bara om föräldrar som inte är närvarande för att de båda heltidsarbetar.

I alla fall, om man läser rapporten från bris så ser man vad psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt handlar om och det är inte precis bara vad Solveig Hellquist får det att framstå som. Men hon är folkpartiets riksdagsledamot och vill kanske propagera lite för den fantastiska nackamodellen?

För läser man rapporten framgår det tydligt att barn behöver någon vuxen att knyta an till och det står inte att det måste vara föräldern (även om det naturligtvis är viktigt) och det är ju bra för om barnen inte träffar andra vuxna och föräldrarna är de som brister i omsorg, vad händer då? Många barn klarar sin tillvaro med psykiskt sjuka föräldrar och misshandel och missbruk tack vare förskolan eller andra omsorgande vuxna. Och nej misshandel har inget att göra med om man är medelklass, överklass eller inte.

Det står en jäkla massa i rapporten så klart och en del har tolkningsmöjligheter, men att få detta till en förskolans vara eller inte vara-debatt, nä, det ställer jag inte upp på.

(Läs mer om anknytningsteorin i Bowlby, J (1951) Maternal Care and Mental Health, World Health Organisation WHO)

läs rapporten här

rörigt inlägg, mest på grund irritation tror jag.

(och nej jag heter inte Maria eller Lundholn)

Den jävla klänningen klättrar på strumbyxor, jag hatar underklänningar!

nümph

Jo för det blir bröllopsfest i helgen, och om jag vräker i mig hostmedicin nu så slipper jag nog på lördag och kan dricka vin och drinkar i stället. Good deal no?

skalligt åt de snåla!

Hur svårt kan det vara att hitta ett par gröna strumpbyxor? SVÅRT är det. De gröna jag hittar är antingen jävligt gröna eller jävligt fel gröna. Så det är svårt.

För övrigt har jag bränt 1400 spänn på att klippa håret och färga det. Dyrt är det, och frisören envisades med att ha i alldeles för mycket klet så nu hart jag sovfrilla efter att ha lutat huvudet mot nackstödet i bilen.

För övrigt kan jag tillägga att det inte är riktigt smart att gå och klippa håret när man hostar som en galning, man måste förvarna varje gång så att han inte sätter saxen i nacken eller färgpenseln i ögat.

Jag är en vampyr...

...med Markus Krunegård är så jävla underbar och hur kan man inte älska den. Nu ska jag dansa med M en sista gång till. Här är länken att slänga in i realplayerspelaren.

Gört nu!

vännen G

Ibland saknar man människor ganska mycket till och med. Inte varje dag kanske men ibland. Vännen G saknar jag intensivhårt rätt vad det är. Jag saknar att skratta med honom, och att se på film med honom och att lyssna på långa utläggningar om saker som jag egentligen inte är så intresserad av men blev intressant med G.

Han har sambo nu och ett annat liv än det han hade när han bodde här. Jag också egentligen fast jag hade lättare tryckt in honom i mitt än vad han kan i sitt.

Snart ska han cykla till Australien. Det är jävligt långt till Australien.

smaka på hallongrottan!

Helt otippat satte vi igång med att baka hallongrottor här på kvällen. Fast här hemma får de heta syltkakor. Hallongrottor låter lite eh.. ekivokt kanske. "kom ska du få smaka på hallongrottan" Nä.. syltkakor får de heta.

Enkelt var det, fast tro dem inte när det står att man ska göra tjugo! Skär minst trettio annars flyter de ut och ser konstiga ut.

ultra vad betyder det egentligen?

Jag hade ju egentligen bestämt mig vad gäller kameran och så. Men nu vet jag inte igen. Jag har provat någon systemkamera och jag tror inte att jag har det rätta intresset egentligen. Jag tror att jag vill kunna men att det kommer att bli för meckigt att släpa med en massa prylar hela tiden. Nu är jag mer inne på en ultrakompakt kamera som jag kan ha i fickan jämt i stället.

Åh ibland är jag bara trött på att vara jag som inte kan bestämma mig.

intryck och uttryck

Eftersom jag fortfarande bara är hemma och är sjuk så händer det inget och jag får inga intryck. Inga intryck = inga uttryck. Så är det nog.

Jag pratade med mamman i dag om att måla. Hon berättade att väninnan målar barnkammarkonst och tycker att det är så roligt. Töntigt sa jag, jo.. sa mamman men hon är snäll väninnan. Ja då sa jag.

Sen pratade vi om minnen igen. Mamman har så många och fina och är fantastisk på att berätta dem. Jag brukar be henne att skriva ner dem åt mig så jag har dem sen att läsa. Hon tvekar. Hon tror att det inte har något värde men det har det, för mig.

Idag pratade vi om att måla minnena och bara skriva en mening eller två, hon kanske nappade. Jag tror att hon skulle tycka om det. Hon skulle vara bra på att göra det i en bok, så som när hon målar djuren. Snabbt och inte så detaljrikt. Det brukar bli fint.