20 oktober 2007

musikerkarriär i sikte

















M spelar ju fiol. Han är inne på sitt tredje år nu och det låter allt bättre. Ibland blir jag riktigt imponerad, får liksom stanna upp i det jag håller på med och lyssna och titta efter i fall det verkligen är han.

Det kan tilläggas att han är lätt manisk vad gäller fiolspelandet och särskilt vad gäller folkmusik. Han fiolnördar hela dagarna och läser om Olle Falk eller Hjort-Anders, lyssnar på alla skumma inspelningar han kan hitta hela tiden. Jag hinner inte mer än innanför dörren så möts jag av: "Lyssna här! Förut spelade jag ju så här, nu gör jag så här, visst är det bättre?!" eller " Tycker du det ser bättre ut om jag håller fiolen så här eller så här?" De dagar jag kommit hem dödstrött efter jobbet är det inte alltid jag orkar vara en god lyssnare men jag har fått lov om man ska uttrycka det snällt.

Men nu! Nu har jag hittat mitt instrument. En näsflöjt! Jag ska spela hela kvällarna och möta M i dörren, jag ska sitta i soffan när han vill se film och spela lite lagom sorgsna melodier, och fråga vilken låt som låter bäst när han försöker läsa. Jag känner tydligt att mitt liv kommer att berikas av denna 15 kronors lila näsflöjt!

4 kommentarer:

Ludwig Hietikko sa...

Välkommen till näsflöjtsklubben! Nu är det bara att gå med i Sveriges näsflöjtsorkester också. :)
http://www.snor.nu

Lintin sa...

Hahah, vilken fantastisk musikalisk miljö det kommer bli hemma hos er! Du borde spela in ljudet och lägga upp på bloggen =)

smul sa...

Ludwig, vad är det som säger att jag inte är medlem redan ;)

Lintin, jag ska överväga detta. Jag lovar.

Huus sa...

Vad ska man säga? Fiol och näsflöjt, vilken duo! :)