När telefonen ringde förut vågade jag egentligen inte svara. Jag visste att ju det var systern och jag visste att det hänt nya grejer i tonårsröran, och jag misstänkte att detta var ännu ett samtal där hon fick sammanfatta dagens skit och helvete.
Jag börjar bli så trött, det gnager inifrån och jag är inte ens där, jag är inte ens mamman och jag är inte ens den som måste ringa och jaga och leta och gissa och ta emot skit hela tiden. Jag är inte ens den som sitter på jobbet och undrar om huset står kvar när jag kommer hem eller om barnen lever. Jag är inte den som undrar om de skadat andra eller funderat på hur mycket eller vilka droger som cirkulerar och var pengarna kommer från. Jag är inte den som måste köpa bil för pengar som inte finns för att kunna jobba.
Och jag skäms när systern ringer för att jag nästan inte vågar svara. Och jag önskar att jag kunde göra mer.
2 kommentarer:
Det är okej. Det är fullt förståligt att bli utmattad av höra om bekymmer man inte kan göra något åt. Det är okej att screena samtal ibland bara för att man mår bra och inte orkar bli ledsen och orolig igen. Liten tröst men jag vill inte att du ska ha dåligt samvete, du gör säkert allt du kan, var nöjd med det.
Men bara finns till för henne. Det räcker ... bara svara och bit ihop och håll ut ... jag tror det betyder så mycket för henne ...
Skicka en kommentar