I vinterton

Det var konsert i kväll igen. Triakel och vintertrion på stallet. Triakel är proffs som har mer scenvana, en mer varierad repertoar och blev därför lite intressantare att lyssna på i längden. Men vintertrion var bra, de var duktiga. Vill man höra går det bra dagen före julafton på P2

Efteråt gick vi mot tunnelbanan och det kändes nästan tyst och tomt i stan. Vi gick förbi Hamburger Börs ner mot Kungsträdgården och jag fick den första vinter- och julkänslan för i år. Det kändes nästan perfekt, och jag kände mig lycklig på riktigt för att det nästan luktade snö och isen låg alldeles blank på skridskobanan. För att jag höll M i handen, berättade för honom att det kunde vara lägligt med en överaskning, hur vi borde haft skridskor med oss och tagit en sväng runt statyn. M skulle ha varit snubblig och jag skulle ha åkt som en rysk skridskoprinsessa, sladdat in för att hjälpa M när han höll på att trilla omkull. M skulle så klart ha dragit ner mig i fallet och vi skulle ha trillat och skrattat, sett varandra djupt i ögonen och kysst varandra.

Jo så skulle det ha varit om vi bara haft skridskor med oss.